Det är sällan jag känner mig ynklig. I natt var jag extremt ynklig. Näsan rann, kroppen värkte och huvudet dunkade. Efter två stora koppar rött te och en rostmacka känner jag mig nu lite mindre ynklig, men yr och rejält eländig. Det är verkligen inte den bästa timingen, men jag får försöka göra det bästa av situationen. I lagom takt. Först ska jag sova lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar