Helgen som gått var lugn och ledig. Mannen är fortfarande på sin mycket arbetsamma tjänsteresa i Miami Beach och barnen och jag har bara gjort sånt som vi tycker om. Vi har sovit länge, ätit pannkaksfrukost med frukt och hallon och färskpressad juice, haft taco- och Burger King-middagar och slappat i soffan, numera givetvis med en påse Twist.
Men så plötsligt är det måndag. Suck, i morse var det två veckor och två dagar kvar innan jag får lämna eländet. Just nu är det två veckor och en dag...tror kanske att jag ska börja göra som de gör i fängelsefilmer, alltså rita streck på väggen. Vad tror ni - ska jag göra det på väggen på jobbet med nån väldigt vattenfast penna?
Idag har jag haft heldagsmöte med min efterträdare. Mycket märklig känsla eftersom hon vet att jag lämnar provanställningen på egen begäran, alltså måste hon också förstå att jag inte är alls nöjd och inte kan lämna över med en positiv inställning till arbetet. Men hon har jobbat på avdelningen tidigare och kommer nu tillbaka efter mammaledighet och ser det här som en riktig utmaning. Det kan säkert bli bra, men hon kommer att få det tufft. Chefen är bra på sitt område, men han är en usel chef och de två gillar inte ens varandra. Jag är övertygad om att hon får tjänsten som en quick-fix eftersom chefen inte har tid eller lust med ny rekrytering och ska dessutom själv vara pappaledig snart. Min efterträdare och jag har haft gott om tid att prata och det kom fram många intressanta saker om tjänsten, chefen och företaget som jag misstänkt och nu alltså fått bekräftat. Det känns både bra och dåligt. Bra för att jag ska slippa det och det omänskliga arbetsklimatet och dåligt för att jag inte tycker om att ge upp.
Nåt som jag inte kommer att ge upp i första taget är politiken. Trots att jag direkt efter jobbet åkte till månadens kommunstyrelse-möte som höll på i fyra timmar och gjorde mig så arg, att jag återigen kände att jag måste verkligen lyckas med politiken och få fler att engagera sig i vår kommun. Vi kan inte ha en period till med denna majoritet! Ordföranden är en ung Göran Persson som försöker få all makt själv, de övriga är så tråkiga så man undrar om alla urtyper för trista sossar hamnat här och de övriga partierna i majoriteten är pinsamma. Skulle kunna skriva ett långt inlägg om mötet, men måste få lite distans. Återkommer kanske om det. Nu ska jag fylla på pellets och sen läsa vidare i Låt den rätte komma in. Imorgon är en annan dag och då ska dra ett tjockt streck på väggen. Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar