lördag 13 juni 2009

Ny blogg

Nu är ni alla hjärtligt välkomna att följa mig på  www.hellenymanahlqvist.se  istället. 
Ha lite tålamod bara, jag har inte lärt mig den nya layouten riktigt. Hoppas vi ses där ändå!

torsdag 4 juni 2009

Valhelg

Alltså inte en helg med valar...
Nä, denna helg är en riktig valhelg med valkampanj hela lördagen, val och valsedelsutdelning hela söndagen som sedan avslutas med valvaka. Det ska bli kul och spännande. Både jag och mannen har gjort DNs test "vad ska du rösta på i EU-valet?". Jag hamnade, inte helt oväntat, väldigt, väldigt nära Moderaterna. När jag gjort testet uppmuntrade jag mannen att också göra det eftersom det var ett så rättvisande test. Han blev folkpartist. Vad säger man då? Han flinar och hotar med att tro stenhårt på detta test. Men jag tror att han tar sitt förnuft till fånga och kryssar Moderat ändå. Jag ska kryssa Fjellner, men jag tror att mannen väljer Hökmark. Det går bra det med. 

Dopklädsel?

Jag ska på dop imorgon. Min kusin ska döpa sitt andra barn och jag ska dit med dottern. Jag gillar min kusin, men vi träffas inte alls ofta. Han bor numera i Luleå och våra vägar korsas inte alltför ofta. Jag funderar nu om det är lite VÄL att gå på dopet i en "kryssa Fjellner"-t-shirt? Vad säger etikettboken om det? Ribbing - om du läser min blogg kan du väl kommentera?

måndag 1 juni 2009

Succétoan


fredag 29 maj 2009

13542 steg

Jag har köpt en stegräknare som jag har på mig varje dag. Idag visade den 12419 steg när jag kom hem från jobbet. Då har jag kört bil till och från jobbet. Det är ganska många steg på en arbetsdag tycker jag. Och det känns nu. Jag kom till jobbet med kroppen och huvudet fullt av energi och arbetslust. Morgonen var sprudlande vacker och solen varm. Började med att rota runt efter kul material att ha imorgon när vi ska vara med på en marknad i den lilla fd huvudstaden. Vi ska bygga upp ett badrum på gatan, vilket togs emot med jubel av marknadsarrangören. Sen kommer vi också att dela ut bra erbjudanden att använda i vår snart superfina butik och ha lite torgförsäljning på plats. Hoppas många tittar in till oss, så att dagens slit ger resultat. När jag rotade bland allt gammalt krafs hittade jag helt nya fina flaggor som jag ville hissa i stängerna vid butiken. Det blev superfint!              

Min idé att ta med ett helt badrum till marknaden togs emot med väldigt olika reaktioner av mina nya arbetskamrater. De flesta tyckte nog att jag var helt galen, men ingen kunde riktigt hitta bra argument emot idén när vi nu ska satsa på marknadsföring. Gubbarna har därför monterat ner en badrumssektion och surrat allt på ett släp. Jag har packat kataloger, tryckt upp erbjudanden och samlat fina produkter till försäljning. På vägen hem slog det mig att vi inte hade nåt att bjuda på och locka gratisätarna med. Stannade därför och köpte en säck med godis. Kanske kan det passa att hälla i WC-stolen som vi också har med oss? 

                                                

torsdag 28 maj 2009

Ny blogg

Jag kämpar för fullt med att få igång min nya blogg och hinner inte uppdatera denna. Sliter mitt hår, bankar på tangentbordet och klickar febrilt på musen utan framgång. Tänk om jag hade haft lite mer tålamod! Jag lovar att ge er nya adressen när den fungerar.

Annars vill jag passa på att rekommendera Henrik Schyfferts 90-tals-bekännelse. Det är en underbar föreställning. Jag har sett den två gånger live och ikväll har jag sett den på Svt24. Den är bra och jag blir lika tagen varje gång. Har spelat in den nu, så att jag ska kunna se på den när jag vill, när som helst. Alla i vår ålder borde se den och jag lovar att alla kommer att känna igen sig i den. På gott och ont.

tisdag 26 maj 2009

Nya erfarenheter


Idag har jag varit med vår projektledare på kundbesök. Först hemma hos en glad man med nytt och fräscht badrum som vi levererat och byggt. Han var så nöjd och lycklig och kommer säkert att komma till butiken och shoppa framöver. Sedan besökte vi ett bygge som ska bli en förskola. Gubbarna ojade sig lite över arbetshöjden...Själv måste jag säga att jag undrar lite över varifrån alla dessa barn ska komma. Byggnaden var enorm!
Därefter tittade vi till ett hyreshus som totalrenoverats. Märkligt att man renoverar hyreshus på det sättet. Misstänker att det kommunala bostadsbolaget tagit sig vatten över huvudet och kommer få det mycket svårt att gå runt den närmaste tiden. Men i den rollen som jag har nu, kan jag inte påstå att jag klagar. Hoppas fler bygger om sina badrum så vi får mer jobb och ännu fler nöjda kunder.

Måndagsmorgon

Efter denna trevliga men intensiva helg var det ett trist välkomnande som mötte mig på mitt nya jobb. Någon hade gjort inbrott i butiken, stulit dyra produkter och förstört en hel del inredning. Min misstanke är att det är Hulken. Ingen annan skulle orka kasta denna betongstenbumling in genom dörren på det här sättet.

Skörden

Trots finanskris är det fortfarande bra priser i Estland.

Aqva Spa

Aqva Spa i Rakvere är det bästa spa jag varit på. Jag tog olika behandligar i fyra timmar och det var bra hela tiden. Första behandlingen genomfördes gemensamt med svägerskan. Det kallades Rasulbad. Vi fick klä av oss alla kläderna, ta på oss den obligatoriska spabadrocken och tofflorna och fick sedan en genomgång av ritualen samt ta på oss engångstrosor. Mina såg ut som en full blöja och svägerskans vågar jag inte ens försöka beskriva... Vi leddes in i ett litet mörkt rum med stjärnhimmel, 40graders värme och doftande ånga. Där skulle vi först duscha av oss, sedan sätta oss i varsin stor plastsits och smeta in oss själva med olika leror. Efter ett tag var det dags att tvätta av oss lerorna med en kräm av grädde och salt. Allt avslutades med ett tropiskt regn som plötsligt föll ner över oss. Det var riktigt skönt och renare hud har jag nog inte haft sedan jag föddes.

Efter Rasulbad fick jag pedikyr och fotmassage i 1 1/2 timme. Jag somnade. Total avkoppling och vackra tånaglar.
Passade också på att permanenta ögonfransarna och få handmassage. Allt var mycket, mycket behagligt och jag känner att jag behövde det väl. Det som slog mig mest på det här spa't var att personalen var verkligen service-minded och lokalerna var fantastiska. Många spa'n i Estland är bra, men det här var klart bäst. Ingen var sur och "sovjetiserad" som de kan vara på spa'na i Tallinn. Lokalen och inredningen var extremt genomtänkt och snygg, inte fejk-exklusiv som i Tallinn. M.a.o. åk dit istället för att stanna i Tallinn!

måndag 25 maj 2009

Hotel Art Café, Rakvere


Vilken resa vi har haft! Mycket lyckat och långt över mina förväntningar. Vi bodde på ett litet charmigt hotell med coolt designade rum och mycket speciella badrum, vilket är särskilt roligt nu när man är i branschen. Min brorson hade ett rum med badrummet helt i glas. Ja, ni läste rätt, väggarna var i glas och det såg ut som ett akvarium. Mitt och dotterns rum var störst och det var ju tur det eftersom alla drog sig dit hela tiden och snyltade på min duschwhiskey…

torsdag 21 maj 2009

Färjan

Är på väg till Estland med mina barn, min mamma, min storebror och svägerska med barn och min svåger med son. Mannen fick stanna hemma eftersom han har jour och måste passa båtarna som kommer till huvudstaden på löpande band den här årstiden. Storasyster möter oss i Tallinn eftersom hon numera bor där. Vi ska sedan åka till en liten pittoresk stad i Estland och bara ha det bra och trevligt och spa’a ett par dagar. Det är mamma som bjuder oss alla på detta efter att ha dragit in en liten slant på att sälja ett hus i Estland och för att hon vill använda pengarna till nåt som alla kan ha glädje av. Sån är min mamma. Hon tänker alltid på alla och ser till att alla har det bra och finns alltid till hands. Hon själv kommer i andra hand och hon lägger alltid mest pengar på barnen i släkten och minst på sig själv. Hon är helt enkelt en otroligt generös person med ett enormt hjärta och är omtyckt av väldigt många människor.
Nu befinner vi oss nånstans mellan Sverige och Estland eller ja, vi ska väl kajstudsa på Åland också innan vi kommer in på estniskt territorium. Allt för att behålla taxfree-shoppingen som för många ombord är huvudsyftet med resan. Det här med färjor och kryssningar är verkligen ett ämne för sig. Jag har för många år sedan jobbat ombord på en kryssningsfärja och har efter det en viss distans till kryssandet, men glömmer bort hur det kan vara. Ikväll har jag blivit påmind, men faktiskt på ett ganska positivt sätt och har haft en trevlig kväll med smörgåsbord, barhäng, taxfree-shopping och karaoke i trubadur-puben. Det som var absolut läskigast är showbaren med lekar, lotteri, limbo och dansband. Leende guldbruna ögon med grånande gubbar i glittervästar är verkligen ingen hit. Sen är det också lite läskigt med alla dessa tanter från Skövde-trakten som trippar runt i platåtofflor och tights och ylar om att de måste hinna till baren när det är lottdragning.
Men annars har resan varit trevlig och sällskapet verkar vara på gott humör. Nu sover dottern och sonen och jag ligger i en överslaf och saknar internet-kontakt. Får lägga upp inläggen när vi kommer fram.

Busy

Oj, har inte bloggat på länge. Det är verkligen inte bra, men jag hoppas att ni sett mina twittringar istället och inte saknat mig alltför mycket ;-)
Jag har plötsligt alldeles för lite tid! Saknar ett par timmar varje dygn och märker att jag är trött på ett sätt som jag inte varit på ett tag. Jobbar på och har långa dagar som ofta avslutas med moderat-möten. Nu händer det också att dagarna påbörjas med moderat verksamhet. Som idag t.ex. Vi var sju tappra som drog på oss våra gula moderatjackor och samlades vid stationen kl 07.00 för att dela ut information om EU-valet. Det blev en mycket trevlig start på dagen och vi mötte bara en eller kanske två grinollar. De övriga tog tacksamt emot våra lappar, men blev nog gladast av godiset och vagnpengarna. Ni vet såna där plastbrickor för kundvagnar som man aldrig vet var man har och som alltid ligger i fickan på den andra jackan.

onsdag 13 maj 2009

Hanna

Vissa människor kommer jag aldrig att kunna leva utan. En av dem är min vän Hanna. Hon var min assistent på mitt förrförra jobb och blev fort en av de personer som jag delade mest med. Hon hade det jobbigt i början när jag började som hennes chef, men vi hittade ett sätt att jobba ihop och hålla en professionell samarbetsnivå. Hon är en mycket klok människa med många tankar och funderingar. Hon funderar över sig själv och sin omgivning på ett sätt som många inte gör för att de är rädda att upptäcka sånt som de inte är nöjda med eller inte tycker passar in på deras liv och därför helt enkelt undviker att acceptera. Jag vet att man gör så av egen erfarenhet. Men Hanna, hon är  genuin på det sättet. Hon vet att hon har brister och hon är orolig för att de ska synas för mycket. Jag vet också att jag har brister. många såna, men jag hoppas att ingen märker det istället...
Ikväll har Hanna varit här och ätit mat, druckit vin och badat badtunna och vi har pratat, lyssnat och pratat igen. Nu sover hon som ett av mina barn i min dotters säng och jag vill prata mer och saknar henne redan! Jag har sett och känner till en del av hennes brister, men jag vet, och är övertygad om, att hennes fördelar överväger helt klart hennes nackdelar! Min Hanna! Strunta i dina små brister och tänk på dina mängder av fördelar istället!

måndag 11 maj 2009

Energi!

Jag har sån energi nu! Hoppas jag sprider den väl och att den kommer att finnas kvar länge! 

lördag 9 maj 2009

Mums!

Är det nåt min man är bra på är det att laga mat ;-) Egentligen är han faktiskt bra på mycket, men han är väldigt bra på att laga mat! Idag överträffade han nog faktiskt mina förväntningar och vi fick en underbar lördagsmiddag. Nu ska vi smälta den pösande i soffan med ett gott glas vin och förhoppningsvis en mörk chokladbit.

Köpa badrum?

Nu har jag jobbat två dagar på mitt nya jobb som butikschef i en Comfort-butik. Butiken ligger i anslutning till en VVS-firma och vi är sexton personer totalt på det lilla familjeföretaget. Vi ligger lite avsides och har inte ett jättestort kundantal, så min huvuduppgift är att få upp kundantalet genom aktiv marknadsföring. Det är så kul! Jag får fria händer med butiken och marknadsföringen och känner mig väldigt välkommen. De har inte haft nån butikschef det senaste året, så man kan lätt säga att butiken är i förfall. En kille som jobbar på lagret har varit butiksansvarig och han har inget som helst öga för vad som är snyggt och säljinbjudande. De här två dagarna har jag plockat bort, plockat bort och plockat bort prylar och han undrar om man inte ska ha mer saker i butiken...suck. Man ser inte varorna för alla varor. Men det kommer att bli så bra! Har redan anmält oss till två marknadsföringsaktiviteter och dragit dit åtminstone en kund ur min bekantskapskrets. Så nu värvar jag inte bara moderater, utan även badrumskunder :-)

torsdag 7 maj 2009

Nej förresten!

Jag ska inte alls sluta här! Ge mig bara lite tid att smälta allt ett par dagar...

Kan säga att min första arbetsdag varit toppen och jag är fortfarande lycklig. När ni behöver nytt badrum eller roliga prylar till det, ska ni fr.o.m. nu höra av er till mig ;-)

onsdag 6 maj 2009

Tack och hej!

Imorgon börjar jag jobba. Det ska bli så kul och jag är superladdad! Misstänker att jag kommer att vara trött och jag kommer inte att prioritera bloggen i den här formen. Får se hur jag går vidare och jag lovar att återkomma med info om var ni kan hitta mig igen om ni vill. 

tisdag 5 maj 2009

Vad var det jag sa?

På torsdag börjar jag jobba på mitt nya jobb! Jag är mycket nöjd och glad och stolt över att jag fått det och ser otroligt mycket fram emot att börja jobba igen. Avvaktar dock lite med att berätta vad det blir...
Vill istället skriva om mina tankar och känslor idag. När jag nu har varit arbetslös har jag självklart njutit av ledigheten som infallit i den varmaste aprilmånaden någonsin, men också varit ganska nervös för hur allt ska bli. Mannen har ju varit sammanbiten och inte helt nöjd med mitt avhopp, vänner frågar hur jag vågar säga upp mig "i dagens läge", mamma undrar dagligen om jag får nåt slags besked, barnen undrar vad jag ska göra och om jag ska börja jobba snart osv osv. Själv har jag suttit med alla dessa tankar och försökt ge sken av att jag är lugn och att allt ordnar sig. Dagligen har jag lusläst Platsbanken, Manpowers, Proffice mfl hemsidor och skickat in spontanansökningar till intressanta företag. Jag har testat mobilen som jag tycker har varit oroväckande tyst ibland, dubbelkollat att jag inte missat nåt i mailadressen när jag skickat in ansökningar och blivit mer och mer nervös för ekonomin. Jag har samtidigt flytt ifrån det genom att engagera mig väldigt mycket i idrottsklubbens aktiviteter och i politiken. Det har varit både roligt och jobbigt, men det har också medfört att jag lärt känna nya personer som inte pressar mig med alla dessa frågor och suckar om att jag nån gång borde nöja mig med det jag har. Istället har vi fokuserat på aktiviteterna och jag har känt mig behövd och sysselsatt med sånt som jag verkligen gillar att göra. Det är märkligt att folk så ofta skapar sig en bild av en person efter personens yrke och om nån väljer att sluta på ett jobb som man inte alls trivs med, då är man plötsligt konstig, eller i vissas ögon, helt galen. Jo, det är så, jag lovar! Människors miner har talat sitt eget språk när jag förklarat min situation. Tjatet om trygghet orkar jag inte ens kommentera. Däremot har jag en mycket stor lust att säga till er alla oroliga själar som skakat på huvudet och frågat hur jag egentligen tänkte när jag sa upp mig från det välbetalda, prestigefyllda chefsjobbet på det multinationella stabila företaget, att bättre självkänsla än jag har idag får man leta efter och gladare humör minns jag inte när jag hade senast. Hoppas ni andra också får uppleva känslan av att göra ett val för er själva och inte sitter kvar på era jobb som ni inte tycker om, med chefen som ni baktalar och arbetskamraterna som ni helst undviker privat.

söndag 3 maj 2009

Bloggurval med EU-fokus

Jag har ändrat lite i listan över bloggar som jag följer. EU-valet närmar ju sig med stormsteg och jag rekommenderar att ni läser på och funderar på hur ni ska rösta - för det ska ni ju, eller hur?! 
Min kandidat är Christofer Fjellner. Jag gillar hans miljöpolitik och hans tydlighet i EU-frågor och jag gillar att han har en "hungrig" inställning.
Jag tycker också att Anna Kinberg Batra, som är ordförande i riksdagens EU-nämnd, har en blogg som är värd att läsa för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i svensk EU-politik. 
Sen har jag också lagt till Middagsfrid. Vi har precis anmält oss till det, så jag kan inte ge ett personligt omdöme riktigt än, men har bara hört positivt hittills och eftersom jag har en total idétorka när det gäller middagsmat tänkte jag att om jag börjar följa bloggen kanske jag får lite bra idéer. 

Visstja, skulle ju inte blogga mer just nu...

Sommarlov?

Det känns som om barnen har sommarlov redan. Vi har haft sol och värme i flera dagar och har kunnat sitta i tunnan i timmar. Vi har blivit riktigt solröda och varit helt slut på kvällarna. Så slut som man kan vara efter timmar i frisk luft och solsken. Mannen har också varit ledig, så vi har kunnat känna samma avkoppling som på semestern och sommarlovet. Underbart! Men nu blir det nog annat igen. Imorgon ska jag lämna besked om jobbet och jag tror att jag kommer att kunna börja så snart jag vill, vilket är i slutet på veckan. Då blir det full fart igen och det ska bli så kul! Hoppas bara att jag lyckas med de tuffa målen och förväntningarna...
Idag har jag satt mål och förväntningar på mig själv: tvätta, städa, handla, läsa handlingar inför möte imorgon, fixa trädgård m.m m.m.  Alltså har jag inte tid att blogga mer nu, vi hörs!

fredag 1 maj 2009

Symbolik eller slump?

Detta är mitt hundrade inlägg.
Hundra inlägg från att säga upp sig till att ha bestämt sig för vad det blir för nytt jobb...jag tror iallafall att jag har gjort det nu. När jag är helt säker kommer jag också att skaffa en ny blogg med mitt namn uttalat och med mer politiska inlägg. Följ mig där. Kanske kan du lockas med? 
                                               Bli_medlem.aspx.jpg

Favoritpolitiker

Ja, det var alltså sant. Några snorungar hade roat sig med att tända på brasan en natt för tidigt. De tände på och åkte därifrån och lämnade alltså brasan brinnande 10 meter från skogen. Om vinden blåst lite mer hade vi kunnat ha en rejäl skogsbrand. 
Efter ett stort engagemang av både kommun och boende i samhället lyckas vi få ihop en ny brasa och vi kan fira valborg som vi brukar. Det hela förgylls av ett vårtal av min favoritpolitiker Henrik Kelfve och kvällen blir riktigt lyckad. 


Är folk idioter?















Jag är engagerad i den lokala idrottsklubben och vi arrangerar olika tillställningar i vårt lilla samhälle. Igår anordnade vi valborgsfirandet. Dagen innan rensade jag brasan som folk använt som sopstation. Hur tänker folk? För mig är en valborgseld en brasa av trädgårdsavfall och trä som man tittar på tillsammans med sina barn, dvs man står en stund på kvällen och andas in röken och luften runt omkring. Då vill inte jag andas in luft från förbränning av metall, plast och kylskåpsdörrar. Jo, ni läste rätt, någon idiot i vårt samhälle har lagt en gammal kylskåpsdörr i brasan. Vad finns det för människor?














Just den frågan har jag ställt mig flera gånger de senaste dagarna. Bl.a. när jag kom till brasan härom dagen för att rensa bort plastsäckar och annat icke brännbart och möter en dagisgrupp som klättrar runt i brasan och leker. I brasan finns mängder av vassa grenar, brädor fulla med spikar, glas m.m. Under tiden står fröknarna och tömmer sin skrinda som är full med gamla leksaker, veckotidningar, mjölkpaket och möbler i brasan. Den förskolan som är miljöcertifierad...

Jag blir helt matt.

Efter att brasan rensats och kommungubbarna föst ihop den till en snygg (?) hög i lagom storlek enligt brandkårens riktlinjer beslutar vi att spärra av så att inte brasan ska bli för stor. Vi gör vad vi kan och är ganska nöjda med resultatet. Ett par timmar får vi vara det. Sen kommer folk, alltså vanliga människor som går lösa i vårt samhälle, och kör över våra avspärrningar och fortsätter slänga sitt skräp i brasan. 















Det hela tar priset när jag igår morse väcks av ett sms: "brasan redan nedbrunnen. Rena bocken i Gävle! Vad gör vi nu?"

Suck.

Underbart vackert


Måste visa hur vackert det var i Kungsan när jag promenerade efter mötet i måndags. Man vill ju bara stå och njuta.

Ole, dole, doff?

Oj, va det har gått många dagar sedan jag bloggade! Inte bra alls, min tanke är ju att lyckas få till nåt varje dag. Nåja, här är jag nu och jag har MASSOR att berätta. 
Solen skiner, det är helt vindstilla, temperaturen stiger snabbt efter en frostnatt och alla pollen i länet har ockuperat min näsa så att jag inte kan sova. Det är jobbigt eftersom kl är 7 och jag gick kom i säng kl 3 efter att ha firat valborg med glada vänner. Det är också jobbigt eftersom jag behöver verkligen sova efter denna mycket händelserika vecka. Jag är faktiskt genomtrött, men lycklig, mycket lycklig. Jag har nämligen fått två jobb!

Måndagen började med en andra intervju för ett jobb som jag fastnat för och som känns mycket spännande. Jag träffade VDn för bolaget och vi pratade ganska länge om tjänsten, bolagets framgångsresa sedan starten 2006 och möjligheterna för ännu större utveckling. Vi diskuterade också villkoren för tjänsten och mötet avslutades med att han tyckte att allt kändes jättebra. Han skulle diskutera med sin kollega och återkomma till mig med ett förslag inom kort. Det var för mig som ett konstaterande att han ville ha mig, men det kändes ändå lite luddigt och jag vågade inte ta ut glädjen på riktigt. Har under veckan funderat på vad vi egentligen sa och ju längre tiden gick utan att jag fick besked, blivit osäker på om han var otydlig eller om jag missuppfattat vibbarna och att det inte skulle bli nåt ändå. Samtidigt fick jag ett erbjudande av en kompis att träffa en person som har ett företag med en vakans som kompisen tyckte var som klippt och skuren för mig. Jag nappade givetvis och bokade ett möte med VDn. Mötet var igår och vi babblade på i 2 1/2 timme och jag gick därifrån med ett erbjudande om jobb med bra villkor och möjlighet att börja när jag vill! Jag lovade återkomma med besked på måndag morgon. Bara någon timme senare får jag ett samtal från VDn för det första bolaget och han erbjuder mig jobbet med glädje och ett löneerbjudande som ligger precis i spannet som jag begärt. Jag svarade att jag är jätteglad och intresserad, men berättade också om att jag fått ett till erbjudande och bad att få återkomma med besked på måndag. Vad gör jag nu? Jag har alltså fått tre jobb: sommarjobb som kriminalvårdare och har dessutom även blivit kallad till Pliktverket för tester för att utbilda mig till "riktig" kriminalvårdare i höst, och så de här båda toppenintressanta jobben som jag vill ha båda två. I höstas, innan jag började på företaget som jag nu sa upp mig ifrån, fick jag också två erbjudanden samma vecka och jag vägde för- och nackdelarna mot varandra, pratade med familj och vänner, funderade och funderade. Och jag valde fel. Jag orkar inte göra om det. Mannen sa igår kväll att jag ska ta det jobbet som är det första jag tänker på när jag vaknar idag...hmmm, jag tänkte på politiken när jag slog upp mina pollengrumliga ögon...Törs inte tänka på vad han tycker om det eftersom vi tidigare i veckan haft stormiga (orkanvarning!) diskussioner om att han tycker att jag lägger alldeles för mycket tid på politiken och andra engagemang och - i hans ögon - alldeles för lite tid på att hitta ett jobb. HA, känner ett litet överläge idag och är riktigt kaxig när jag nu väljer mellan två bra erbjudanden (kriminalvården kan jag nog lägga åt sidan för den här gången). Jag vill inte avslöja vad det är för bolag och jobb riktigt än, men kan säga att båda jobben är inom detaljhandeln, men i två helt olika branscher. Familjens röster säger 2 mot 1. Men i sonens fall, som är 1, handlar det om vilka produkter han är mest intresserad av att jag har rabatt på och övriga omständigheter har han inte reflekterat över alls. Mannen försöker, med illa dolt intresse för rabatterna :-),  förklara vad han tycker är bäst för familjen med tanke på resväg, arbetstider och andra villkor. Dotterns bestämda åsikt har jag ingen aning om var den kommer ifrån. Vad ska jag göra? Några tips? 

söndag 26 april 2009

Kompost


Till skillnad mot de senaste dagarnas festande 24-7 var det dags att göra nån nytta.
I det underbara vädret var det dock omöjligt att känna inspiration för att vara inomhus och därför blev det trädgården som fick sig en riktig genomgång. Mannen och jag åkte till Plantagen och shoppade loss och när vi kom hem byggde han ett trädgårdsland och odlade rädisor, lök, persilja och rödbetor. Jag grävde kompost och fick ångest över hur vår kompost ser ut. Grannarna har ett system i sin, men vi har allt annat än ett system. Vi har faktiskt inget system nånstans i vårt hem, men nu är det komposten jag ska berätta om. Grannarna har liksom en sån där ordning med 1-2-3 och man ser hur förmultningen går framåt och hur de lägger det som ska komposteras i en hög och har en "mittemellan-hög" (vad är det i den egentligen???) och sedan har de en tredje hög med färdig fin jord. Vår kompost är säkert störst i hela kommunen, men vi har aldrig använt jorden eftersom det inte har gått att gräva fram nån färdig ren jord utan kvistar, plastblomkrukor och annat spännande som man kan hitta där. Men idag gav jag inte upp! Jag grävde som en galning och vi fick fram tre hela skottkärror med finfin jord till mannens trädgårdsland. Det hela behövde givetvis firas med ett glas vin :-) 

Varierande helg

Denna helg har varit mycket varierande med allt från kändistät "gratis e gott"-bjudning till tungt kompostarbete. 
Helgen började med fest för innebandysektionens föräldrar, tränare och ledare i fredags kväll. Jag var en av arrangörerna och blev väldigt, väldigt nöjd med resultatet! Vi var ett glatt sällskap som åt, drack och köpte lotter för brinnande livet och hade en toppentrevlig kväll. Efter att jag de senaste veckorna hållit i trådarna för festförberedelserna och stött på en massa märkligt motstånd hade jag lovat mig själv och min familj att det var den sista festen som jag skulle arrangera för detta sällskap, men jag tror att jag måste revidera det beslutet nu, det känns som om vi vill göra om det redan i höst :-)
Även om jag hade behövt ett par timmars extra sömn i lördags klev jag upp i solskenet vid 8-tiden och började dagen med ett jätteglas iskall Oboy, som är det bästa jag vet en morgon efter en kväll med stora mängder vin. Sedan var det "på't igen" för mannen skulle ta med mig på invigning av Tallink-Siljas nya kryssningsfartyg Baltic Queen. Mannen, som jobbar i båtbranschen i huvudstaden, skulle dit för att representera och klädde sig därför i sin fina uniform och förklarade att jag också måste vara fin, så det var bara att dyka in i garderoben och leta fram nåt som dög. Det var nu jag insåg att det var inte lyckat att jag gått med de höga klackarna hela kvällen innan...Hur gjorde man förr när man fötterna klarade av flera kvällars klackanvändning? Trots värkande fotsulor och tungt huvud blev det en rolig brunchkryssning i huvudstaden med mycket kändisspaning, god gratis mat och massor av bubbel. Mr Bindefeld himself stod för festarrangemanget och bl.a. Erik Gadd för underhållningen, som ju inte gjorde saken sämre. Att parfym/kosmetikataxfreen var öppen var ju inte heller dumt! 
    Som avslutning på tillställningen fick
vi goodie-bags med bl.a en knippe fribiljetter, vilket inte heller känns fel inför sommaren och hösten när jag måste bunkra inför min hejdundrande födelsedagsfest senare i år.
Här bredvid ser ni mannen i baksätet på taxin på väg hem. Titta på hans belåtna blick så förstår ni kanske hur mycket gratis bubbel vi kommit över :-) Det är verkligen jobbigt att representera i hans jobb...

fredag 24 april 2009

Intervju nr 2

På måndag ska jag träffa VDn för bolaget som jag var på intervju på i måndags :-) 
Nu fortsätter ni hålla tummarna!

Livsfrågor


Åhh, va det var trevligt att träffa min vän! Vi kom fram till att vi inte setts sedan augusti 2006, men vi pratade på som vi alltid kunnat göra. Faktum är att vi pratade oavbrutet i fem timmar, men jag kände att vi på långa vägar inte hade pratat klart när jag åkte hem. Därför ska vi ses igen på tisdag och jag ska göra allt för att det inte går tre år mellan våra träffar igen. Det är så fascinerande med gamla vänner. Det är ett års åldersskillnad mellan oss, så vi har inte gått i samma klass, men vi växte upp i husen bredvid varandra och följdes åt under hela vår uppväxt. Ibland var vi tillsammans hela tiden och lekte alla lekar man kan komma på, klädde på barbiedockor, byggde snöhästar, "gjorde om" i våra rum, pratade killar, smygrökte, sov över i vår hippiecampingbil och störde våra storasyskon. Ibland var vi osams som värsta fienden och lovade att vi aldrig mer skulle leka. De löftena sprack oftast väldigt fort. Både hon och jag har två storasyskon som är mellan 5 och 9 år äldre än vi själva, så vi är båda två lite bortskämda sladdisar. Våra pappor dog av hjärtinfarkt och våra mammor lever sedan dess ensamma, men är båda väldigt aktiva i olika föreningar, med vänner och resor. Vi har starka band till våra mammor (som båda fyller år i maj och har en åldersskillnad på bara två år) och vi pratar mycket om dem när vi träffas. Båda har vi två barn, vars sin pojke och flicka och vi engagerar oss mycket i barnens liv och deras uppväxt. Vi har samma politiska syn och går igång när vi diskuterar samhälle och skola. Nu är vi båda arbetslösa efter att själva ha sagt upp oss och vi vet inte vad vi ska bli när vi blir stora...Flera gånger under våra timmar igår kände jag att det var som att lyssna på sig själv när hon pratade. När hon beskrev sitt missnöje med sin förra arbetsgivare och sin känsla när hon bestämde sig för att sluta var det exakt samma känslor som jag haft. När hon beskrev hur hennes man upplever situationen kände jag också igen varenda detalj. Är det inte märkligt? Har ens uppväxt så mycket inverkan på hur det blir senare i livet?

torsdag 23 april 2009

Trevlig vecka

I tisdags åkte jag och en kompis, som är en mycket duktig fotograf, runt i kommunen för att fota fem glada moderater för bilder till en värvarfolder. Jag var en av dessa modeller och fick dottern att ställa upp som stöd på bilden. Den blev jättefin. Förutom dubbelhakan :-( men jag tror att foldern blir så liten att hakan kanske inte syns så väldigt mycket...
De andra modellerna ställde upp med både hästar och hundar och det var verkligen roligt att åka runt på denna fototurné. Vill ni se resultatet kan ni höra av er!

Idag ska jag åka till min gamla kompis som jag skrev om härom dagen. Det ska bli jättekul och jag hoppas på värmen som man lovat på nyheterna, så att vi kanske kan sitta lite i solen och prata minnen. 

tisdag 21 april 2009

Kallt

Jag fryser så jag skakar och kan inte sitta vid datorn ikväll. Tar min spikmatta, kryper ner under täcket och väntar på vårvärmen istället. Hörs imorgon.

måndag 20 april 2009

En fantastiskt trevlig dag

Idag har jag haft en toppendag! Visserligen har jag varit något stressad och haft svårt att ha koll på tiderna, men det får man ta när det varit såhär trevligt. Solen skiner från klarblå himmel och jag började förmiddagen med en mycket trevlig intervju. Det är ett jobb som jag nu verkligen kommer att hålla tummarna för och också kan se mig själv på. Det är för mig viktigt att jag kan se mig själv i den tjänst jag söker eller den tjänst jag har. Jag såg aldrig mig själv i min förra tjänst och kunde ibland t.o.m undra när filmen skulle ta slut...I det här jobbet ser jag mig däremot trivas väldigt bra och passa in perfekt i miljön. Återkommer med detaljer när jag vet mer.

Efter intervjun som var alldeles i närheten av Karlaplan tog jag en underbar vårpromenad längs Strandvägens kaj. Stannade och njöt på en bänk och avslutade med en lunch i solen vid Nybrogrillen. Det är ju precis sånt här jag ska passa på att göra nu när jag har tid och solen lyser. När jag kom ut på Strandvägen vid Djurgårdsbron blev jag alldeles till mig och visste inte i vilken ordning jag skulle börja njuta, skulle jag ta en Djurgårdspromenad eller promenera längs Strandvägen, skulle jag ringa nån eller njuta ensam, skulle jag stanna och äta lunch eller strosa vidare? Trist att man kan bli stressad av att njuta! Hursomhelst stannade jag en stund precis vid bron och tog ett par djupa andetag och försökte förstå att jag hade faktiskt mer än en hel timme att bara vara ensam på en av de absolut vackraste platserna i Stockholm. Det har inte hänt mig de senaste tretton åren och jag är fortfarande helt överväldigad av känslan. Visserligen hade jag tittat fel i mina papper och eftermiddagen slutade med att jag kom en halvtimme för sent till eftermiddagsmötet som jag sett fram emot, men det känns ändå som en bagatell efter denna dag som också avslutades i trevligt sällskap. Hoppas morgondagen blir lika bra!

Kamelåså

Jo, förresten, jag kan svära så det låter danskt och kan givetvis beställa en kamelåså på bredaste danskan. Det är säkert en merit för jobbet!

Språkkunnig?

Idag ska jag på en intervju för ett jobb som jag faktiskt också gärna skulle vilja ha. Som jag berättat tidigare så har jag sökt några jobb som jag inte är särskilt intresserad av, men känt att jag skulle kunna ha i väntan på det rätta och för att slippa gå arbetslös. Men dagens är alltså mycket intressant och riktigt lockande. Därför har jag förberett mig mer än vanligt och känner mig riktigt laddad. En liten detalj är att jag sagt att jag är mycket duktig på norska och danska...hur svårt kan det vara? Efter att ha sett den filmen behöver jag ju inte känna mig ensam om det blir svåra situationer. 
På mitt förra jobb fanns en kille som hade som mål att lära sig ett nytt danskt ord om dagen (eller var det veckan, minns inte?) och dessa ord rabblade han då och då vilket ofta ledde till gapskratt i det annars så tysta kontorslandskapet. Han sa att han inte förstod danska alls, men han hade ett otroligt bra uttal och lät verkligen som en sluddrig dansk. Jag förstår danska mycket bra, men kan nog egentligen inte säga ett enda ord så att det låter danskt. För att inte tala om räkneorden. Hoppas det inte blir sifferförhör på intervjun!

lördag 18 april 2009

Ketchup

Först kommer inget, sen kommer inget och sen kommer allt på en gång. Idag fick jag jobb som kriminalvårdare över sommaren på anstalten ett stenkast hemifrån. Bra, slipper alltså leva på staten och a-kassa, men tror faktiskt att jag skulle tjäna mer på a-kassan...Nu får moralspökena slåss ett tag innan jag ger besked. Senare idag blev jag kallad till en intervju för ett jobb som jag ansökte om härom dagen och de var mycket angelägna om att få träffa mig så fort som möjligt i början på nästa vecka. Ska dit på måndag förmiddag. Jag tror att jag hellre vill ha det jobbet. Håll tummarna är ni snälla. 

Cecilia

En gammal bästa vän är för mig en en vän som man har många goda minnen med, men som man nödvändigtvis inte regelbundet umgås med fortfarande. Jag har en sådan och henne pratade jag med väldigt länge igår (eller egentligen i förrgår eftersom klockan är lördag, men för mig är det fredag...). Som jag nämnde är hon också arbetssökande, men i en något annorlunda situation än jag är i, eftersom hon slutat efter diverse intriger och obehagligheter på arbetsplatsen som hon stått ut och tampats med i flera år. Jag kände direkt att hon var inte nöjd över situationen, även om hon faktiskt har lön och är utköpt ut företaget, men har mycket svårt att hitta något nytt. Hon har varit på samma ställe i 16 år och har därför inte någon erfarenhet från något annat och har svårt att byta bransch som hon kanske egentligen borde göra. Vi diskuterade våra livssituationer och det kändes som om vi pratats vid för någon dag sedan, inte drygt två år som det faktiskt är.  Den känslan har man bara med goda vänner, oavsett hur ofta man träffas eller pratas vid och den känslan är viktig. Man pratar på nåt sätt på samma nivå och på samma språk och utan att behöva göra sig till eller anpassa sig till nåt som man inte är. Jag och min vän klarade av det dagliga fort för att veta var vi befann oss i livet, och sedan pratade vi på exakt samma sätt som vi alltid tidigare gjort och gör när vi pratar med kompisarna som vi träffar ofta. Vi kom fort in på gemensamma idéer och berörde t.o.m. möjligheten att starta något tillsammans. Hon beskrev hur en karriärcoach beskrivit henne och jag kunde skriva under på allt. Är det inte märkligt? Vi lever helt separata liv och vet ingenting om varann under ett par år och sedan är det bara att fortsätta där vi slutade. Det kanske betyder att vår gemensamma barndom och uppväxt gav oss en grogrund för liknande inriktning och spår i livet och att vi lekte, växte upp och umgicks med varandra faktiskt har haft betydelse för hur vi blev som vuxna. Vi kanske har mer gemensamt som vi behöver ta hand om än vi själva förstår. Jag hoppas verkligen att vi hittar tillbaks till varandra och börjar träffas mer regelbundet igen.  Jag saknar henne.

torsdag 16 april 2009

När ska jag hinna vara arbetslös?


Jag förstår inte vart dagarna tar vägen. Plötsligt är klockan 17 och jag tycker att jag precis kommit igång och idag är faktiskt en dag som jag gjort en massa nyttiga saker. Jag har tvättat, försökt arrangera valborgskör, fixat fest för innebandysektionen, arrangerat fotografering för ett moderat-projekt och städat lådor. Städa lådor i det här huset tar ungefär en hel dag per låda oavsett storlek. Jag tror att vi alla är duktiga på att smyga ner saker som vi har svårt att skiljas ifrån i olika typer av lådor. När jag sitter och rensar går det därför inte särskilt fort eftersom jag ju också måste titta, läsa och minnas lite över varje pryl. Apropå minnas, igår träffade jag en gammal bekant, ja, bekant, för jag kan inte påstå att vi har varit vänner utan är nog ett typexempel på ordet bekanta. Hursomhelst, jag träffade henne igår lite snabbt på tåget och hon hann berätta att en av mina absolut bästa och äldsta vänner som under åren varit vår gemensamma vän, också var arbetssökande och gick hemma om dagarna. Henne har jag inte pratat med de senaste två åren och jag fick genast en stark längtan efter att prata med henne. Bestämde mig för att ringa henne idag. Och det gjorde jag. Men jag hinner inte berätta mer om det nu, för nu väntar badtunna för barnen, matlagning och möte med innebandysektionen. Återkommer senare.

onsdag 15 april 2009

Vadå inspiration?

Ni undrar säkert vad jag menade genom att säga att inspirationen var tillbaka och så skriva så intetsägande inlägg? Ja, jo, den är absolut tillbaka, men jag får inte till det riktigt. Tankarna fladdrar iväg på så många märkliga spår just nu, så det blir inget bra av nåt. Istället har jag nu surfat runt på jobbsajterna och hittat en massa jobb som verkar intressanta. När det gäller jobbsökandet är det helt förbjudet för mig att tänka att "jag ska bara" innan jag skickar in ansökan, så jag blev tvungen att fila på det personliga brevet och skicka in ett par ansökningar. Det har varit så märkligt tyst på den fronten den senaste tiden och jag undrar om jag varit för kaxig tidigare när jag sagt att det ordnar sig? Det märkligaste är att jag får inga svar alls, alltså inte heller "nej tack"-svar. Är det det nya kanske? Det finns så många arbetssökande och så få jobb, så man som arbetsgivare inte bryr sig om att svara? Nej, jag tror inte det. Jag tror de har påsklov, ett långt påsklov.

Mobilkompis






Det funkade. Ok, då vet jag det. Nu ska jag få ordning på telefonbloggningen. Det känns mer intressant för min del eftersom min mobil är min bäste vän och är med mig överallt. En gång tog jag med min exmobil på en joggingrunda och stoppade den i behån. Det skulle jag inte ha gjort. När jag tog ut den efteråt lyste den som ett litet kärnkraftverk och lampan gick inte att släcka. När den torkat en aning lämnade jag in den för garantireparation, men det gick inte alls för garantin täckte inte vattenskador...På frågan vad jag gjort mumlade jag lite otydligt att "vah, jag? Nä, inget, den bara blev så en dag..." Därefter vet jag att det är dumt att svettas på sin mobilkompis.

Testar tekniken

Inspirationen har definitivt återkommit. Men nu är det så mycket som vill ut så att jag vet inte hur jag ska börja. Istället läser jag alla bloggar som jag följer, facebookar, läser nyheter och så hamnade jag nu på hur man bloggar via telefonen och mailen. Därför är detta ett test på mailbloggning. Antagligen inget som ni märker, men det känns som om jag vill berätta om det. Men varför ska jag blogga från mailen? Det har jag inte förstått än. Jag får fråga sonen imorgon. Han brukar ha svar på såna saker.

Hitta kärleken lagom till sommaren! Klicka här MSN Dejting

måndag 13 april 2009

Inspirationen tryter. Återkommer när den är tillbaka.

lördag 11 april 2009

Trollstigen

En utsiktsbild från dagens promenad. Inte så dumt, va?

Minnen



Nån gång på 50-talet köpte min mormor och morfar ett sommarställe på en ö nära Stockholm. Sedan ett antal år är det jag, min bror, mamma och min syster som äger det. Storasyster äger störst andel och är också där mest. Jag är inte där så ofta eftersom våra helger och lov är så korta att de inte räcker till allt man vill hinna med som barnens aktiviteter, hus, trädgård, stuga på Gotland och dessa renoveringsskriande stugor på en underbar men arbetskrävande tomt. Men idag åkte jag och storasyster dit tillsammans för en dagsutflykt i det fantastiska vårvädret. Vi åkte bara vi, vilket innebar att vi hade tid att prata och det är inte ofta vi har det, eftersom hon bor tvärs över Östersjön och reser ca 300 dagar om året och annars när vi träffas är hela tjocka släkten med och pratar i mun på varandra. Men idag har vi pratat, promenerat och upplevt minnen. Det är otroligt hur mycket minnen det finns i hus och t.o.m. träd och vägar. Jag minns ljud från knarrande dörrar och trodde flera gånger att mormor skulle komma ut med "badkaramellen" som man fick om man hade varit duktig och badat i det kalla vattnet. Vi har två hus på tomten, ett med kök och öppen spis där mormor och morfar bodde förr, och ett mindre där vi bodde. På bilden ser ni vår stuga och min säng överst. När jag gick in i stugan lät altangolvet precis som det gjorde på morgnarna när mamma eller pappa kom för att väcka mig för...hu, jag vågar inte säga det...nästan 30 år sedan! Det knarrade exakt på samma sätt och jag mindes tydligt hur jag drog täcket över huvudet och vände ryggen till när jag hörde knarret då och insåg att solen strålade in genom fönsterluckorna och det inte bara var nån som kom in efter ett nattligt dassbesök. Jag mindes samtidigt hur goda de rostade mackorna var som mormor hade rostat när man till slut kom upp till stora huset iklädd nattlinne och med siktet inställt på en dag på bryggan eftersom det på den tiden alltid var fint väder på sommaren. 
På promenaden gick vi förbi en gammal bergbana som funnits där i massor med år och jag tittar till på den och minns exakt hur jag för 25-30 år sedan kände en hisnande känsla varje gång jag passerade den och undrade hur det skulle kännas att sitta i vagnen och åka nerför berget. Precis då säger storasyster "jag minns hur spännande jag tyckte att den där var när jag var liten..." På andra ställen under promenaden såg jag grenar och rötter som jag mindes från förr och som nu bara var större och grövre, men låg kvar som ormar på stigen som vi gått hundratals gånger. Tänk vad man kan minnas och ha registrerat nånstans omedvetet,  och tänk vad lätt det är att glömma och skjuta undan sånt som verkligen satt spår i ens liv om man inte ger det tillfälle att påminna en då och då.

Underbar start på dagen

Det blev premiärdopp idag! Innan renoveringen brukade vi ha ca 37-40 grader i baljan, men idag gick det inte att vänta, så jag och dottern hoppade i direkt efter frukost när vattentemperaturen stod på 29 grader och luften i hörnet på altanen där baljan står var 25 grader. M.a.o en helt underbar start på dagen och det är bara april! 

fredag 10 april 2009

Premiärdopp?

Imorgon kan vi äntligen ta ett dopp i baljan! Mannen har varit mycket duktig idag och tunnan är jättefin och inbjudande. Dock bara 20 grader just nu, men det lutar åt ett morgondopp och det är ju aldrig fel.

Fram med badkläderna!

Underbar lördagsmorgon


Idag har jag fått äta frukost på altantrappan utan att frysa alls. Det har jag längtat efter väldigt länge och hoppas nu kunna få göra det i ett par månader utan avbrott. Troligt? Antagligen inte, men drömma får man ju och jag känner att det snart är riktigt varmt och att det kommer att bli en fin vår och sommar i år. Det andra glädjande är att mannen tar tag i badtunne-projektet. Vi har en alldeles underbar altan med badtunna, men den har varit under renovering ett tag. Vi har haft alla prylar hemma som behövs för att få ordning på den, men det har varit för kallt för att fixa det. När vi satt på trappan och åt vår frukost undrade svärfar om de inte skulle ta tag i det idag. Bra idé tyckte jag, men mannen var inte lika övertygad utan kom med det ena efter det andra som komplicerade hela projektet. Hmmmm, hur tänkte han nu? Vi köper hem alla prylar som behövs, men sen är det för komplicerat att fixa? Känner på nåt sätt igen det från ett antal andra tillfällen...
Hursomhelst blev han nerröstad och har nu satt igång med det. Svärfar som kom med idén och erbjöd sig hjälpa till sitter inne och läser...




torsdag 9 april 2009

Thank God...

att jag inte var i Visby idag...

Påskkärringar - ta nästa hus!

Skärtorsdag. Som jag skrev igår betyder påsken inget särskilt för mig, jag är inte fast i nån viktig tradition och har inga specifika matönskemål under dessa dagar. Förra året var vi i USA och jag missade att det ens var påsk, ja förutom alla hysteriska påskgodisar som fanns i New York och som dottern fastnade för i CVS-butiken vid hotellet. Idag blev det ändring på detta. Jag tog med mig svärföräldrar och mamma för att börja dagen med att titta på dotterns dansföreställning. Sen åkte de gotländska svärföräldrarna till stan för att shoppa sånt som man inte kan shoppa på den lilla ön och jag och mamma åkte på shoppingturné i alla mataffärer i samhället. Vadå shoppingturné undrar ni. Jo, det är nåt som min mamma fått för sig att roa sig med när hon ska handla mat. Först Lidl för där har de bäst kvarg till påskpaschan (mysko påskefterrätt), sedan Coop för att leta lammfiol, sedan Willys för nåt som jag har glömt vad det var...Hon brukar bli lite småsur på mig och tycker att jag är löjlig för att jag gnäller över affärerna och över att de ser ut som de gör och är så motbjudande. Hon säger att det är mycket billigare och att det är bra med konkurrens. Jovisst, men det som de är billigare har vi kört in i bensinpengar efter första stoppet och för att inte tala om tiden...Nåja, nu är jag ju inte lika stressad och grinig som jag brukar vara när jag jobbar, så jag låter henne bestämma och välja affärer under ett par timmar. Hade jag jobbat nu, hade en sådan här dag aldrig inträffat, jag hade tydligt förklarat att om vi ska handla får det gå fort för jag hinner inte annars. Så var det, jag var konstant stressad och oftast helt i onödan. Under turnén kom jag på idén att bjuda familjen och svärföräldrarna på skärtorsdagsbuffé med god öl och snaps. Så jag gjorde som mamma. I Lidl köpte jag mysko korvar, paté och ljuvliga små prinskorvar och på Coop blev det en supergod varmrökt lax (från Gotland för att glädja svärföräldrarna). Sen blev det för mycket och jag skippade Willys och gick till Systembolaget istället. Köpte några olika påsköl och kände mig superpåskig. Nu har vi både hunnit med att måla ägg, äta påskbuffé med polsk snaps, som för övrigt smakade exakt som grön såpa, och en promenad i solnedgången i underbart vårkvällsväder. Det är inte så dumt med påsk ändå. Men det finns nåt jag inte gillar - påskkärringar. Jag har så svårt för allt sånt tiggeri, både vid påsk och Halloween. Varje gång är jag nervös för att det ska dyka upp några ungar och tigga utanför dörren och jag måste bita ihop och bjuda på godis för annars ligger man ju på allas minuslista för all framtid. Vi slapp det i år och jag tror det var tack vare kvällspromenaden för då mötte vi flera små kärringar med tiggarkorgen i högsta hugg. Dottern cyklade hem i förväg och när vi kom hem hade hon preppat skumgodis med svartpeppar ifall det skulle komma nån till vårt hus. Helt utan att jag bad henne - mammas flicka :-)

onsdag 8 april 2009

Plan B och C och...

Började dagen med att dela ut de M-prydda påskäggen vid stationen i vårt lilla samhälle. Det var kallt och riktigt ruggigt, så efter en ganska kort stund gick vi in i stationsbyggnaden för att värma oss en stund. Vi mutade spärrvakten med två ägg och fick stå kvar. De flesta passerande blev glada och tog tacksamt emot vårt fina godis. Hoppas några vaknade till och använder inbetalningskorten som vi passade på att smyga med i deras händer. 

Nu är det påsk. För mig betyder det inte nåt särskilt. Det brukar bara innebär att man får vara ledig och att barnen får lov. Nu känns det ganska ointressant eftersom jag är ledig hela tiden. Självklart är det mysigt att barnen är lediga nästa vecka och vi kan slappa och ha sovmorgnar tillsammans, men annars blir det ju inte nån större förändring för mig. Idag har jag faktiskt också hunnit med att städa en del. Det är verkligen helt otroligt hur seg jag blir när jag har tid. Jag behöver deadlines och mål! Har därför satt upp ett par mål för mig själv och min tillvaro. Men först ska jag ha påsklov med barnen. Nästa vecka tänker jag sova, slappa och njuta av mina barn i första hand, men givetvis vittra platsannonserna också. Men egentligen är det till ingen nytta, eftersom jag vet vad jag vill ha för jobb och det kommer inte dyka upp bland annonserna eftersom det inte finns än...Nåja, tills dess att det finns, ska jag göra det bästa av situationen och ta hand om hus, barn och man på bästa sätt. Efter påsklovet ska jag ta tag i plan B och C. 


tisdag 7 april 2009

Låt den rätte komma in...

Har ju glömt att berätta vad jag tyckte om den till slut. Jag tyckte inte om den. Kommer inte att läsa fler böcker av Johan Ajvide Lindqvist. Usch! Jag undrar vad han gick på mellan sidorna 300 - slutet?

Sådärja!

Promenad och moderat påskpyssel färdigt. Nu är bara städningen kvar...fortfarande. Hur svårt ska det vara att sätta igång? Undrar om det finns nån terapisession för "hur man börjar städa"-syndromet? Jag skulle behöva det. Detta är ytterligare ett tydligt tecken på att jag fungerar bäst under viss stress och behöver deadlines för att prestera bra. Nu har jag i och för sig en deadline eftersom svärföräldrarna kommer imorgon. Det är ju bra. Jag har idag börjat känna mig lite pressad och ser att det finns nog ingen utväg utan att jag helt enkelt måste börja städa. Först ska jag bara...

Har ni sett hur fina chokladägg vi ska dela ut? Ni som åker pendeltåg från vår kommun till Stockholm imorgon bitti kommer att mötas av dessa fantastiska ägg. Har ni tur får ni ett med Fredrik på som också går att hänga i påskriset. Inte hänga Fredrik alltså, bara ägget :-)


Idag ska det bli av

Städningen. Jag lovar, idag ska jag städa. Jag måste faktiskt, för imorgon kväll kommer mina svärföräldrar på besök. Först ska jag bara promenera (hoppas knäna håller!) och klistra moderata klistermärken på 800 chokladägg till påskkampanjen imorgon.

måndag 6 april 2009

Plit?

Det finns en liten hake med att säga upp sig utan att ha nytt jobb - ingen A-kassa under en period. Kan känna lite vibrationer i luften när mannen och jag diskuterar vårt ekonomiska läge och anar att han blir något mer sammanbiten än vanligt...För att snabba på flödet av pengar in, pengar ut är jag väldigt snabb på redan, så ansöker jag om alla möjliga olika typer av arbeten. På nåt snabbt sätt bör jag ju åtminstone kunna börja dra in en liten peng i hushållskassan och inte bara vara lyxhustru. Jag har därför bl.a sökt till Kriminalvården, vilket kanske inte är nåt som jag tidigare trott att jag ska syssla med eller som mina vänner skulle tro var något för mig. Jag bor ett stenkast från en anstalt och har tidigare i och för sig tänkt tanken att undersöka möjligheten att jobba extra där under studieperioder och mammaledigheter. Hittills har jag inte kommit längre än till tanken, men idag har jag varit på intervju innanför murarna. Jag gillade det! Alltså inte det att vara innanför murarna på det sättet, men jag fick ett mycket gott intryck av personalen och deras inställning. Kände flera aha-upplevelser och ser gärna att jag får prova det yrket också. Jag har också haft en fundering på att arbeta som lärarvikarie på högstadiet, men får känslan av att det kanske är lugnare på anstalten :-) 
När man diskuterar lönen känns det dock inte lika roligt längre. Man kan säga att lönen var ett mycket stort plus på jobbet som jag valde att lämna och att matcha den kommer jag inte göra inom Kriminalvården...Men, pengar är inte allt och har jag satt mig i denna sits, så får jag nog lära mig att tänka så. Åtminstone ett tag, för sen blir jag ju rik på mitt företag som jag också ska starta nu. Oj, nu blev jag stressad och måste ta tag i saker och ting. Först ska jag bara...

söndag 5 april 2009


Vilken vårhelg! Som jag sa igår skulle jag städa trädgård. Jag tog en räfsa och började kratta där det var som värst. Det tog inte lång stund innan jag såg en granne påta i sin trädgård och eftersom hon är en person som jag inte träffar så ofta, men haft ett par saker som jag tänkt prata med henne om, så gick jag dit. Samtidigt kom en annan granne och var på väg till mig och när vi tre stod och pratade kom en fjärde granne förbi med sin hund. Det är verkligen som när björnarna kryper ut ur sina iden. Här har det gått flera månader utan att man så mycket som sett varandra och så helt plötsligt, när solen kommer, så är alla utomhus. Vi pratade alla fyra en stund och sedan gick jag och bästa grannen över till mig för en kopp kaffe i solen. Vi pratade och fikade en ganska lång stund och räfsan stod snällt lutad mot väggen och väntade. När grannen gick hem åkte jag till Systembolaget för att fylla på rosébubbel-förrådet inför de kommande vårkvällarna och när jag kom tillbaka hem, kom mycket riktigt den första törstiga väninnan. Vi hamnade i solen med en flaska vin och så gick det med den städdagen. Kvällen avslutades med den första grillningen och i morse stod räfsan och mina trädgårdshandskar kvar där jag släppte dem när jag gick över till den första grannen...

Jag passar på att rekommendera ett fantastiskt gott vitt vin som vi drack i solen: Lergenmüller Muschelkalk Pinot Blanc 2007. Tror att det var en tillfällig nyhet, så ser ni det nånstans är det klart värt att köpa på sig ett par flaskor. Billigt var det också - 79kr. Perfekt för de soliga eftermiddagarna som nu kommer.

lördag 4 april 2009

Godmorgon

Ännu en morgon med glada nyheter. Det verkar som om svenska folket bara blir klokare och klokare. Fortsätt så!

Idag ska jag göra ett nytt försök att städa, putsa och feja. Mannen ska byta däck och bära pellets och jag är lite sugen på att städa trädgård. Kan man vara annat när solen skiner från klarblå himmel och det är +10 i skuggan? Dagen kan kanske avslutas med grillning och vin på altanen? Äntligen! Det känns som om vi har haft höst och vinter i ett helt år den här gången. Hela jag längtar efter tunnare kläder och att få vara utomhus hela dagarna.

  Fredagskvällen blev mycket lyckad. Dottern var på klassfest och sonen åkte hem till en kompis för att sova över. Helt plötsligt hade jag och mannen två timmar för oss själva en fredagskväll! Det var länge sen! Vi kunde dricka vin, äta middag och prata vuxenprat utan att lyssna på tvärflöjtskonserter, utan "doooh, eeh, vet du vad man kan göra med PS3an, jag vill ha en ny Ipod"-kommentarer och utan att höra ljud från dator, tv o dyl. Helt underbart och plötsligt insåg jag vad mycket vi har att prata om. Sånt som vi inte orkar ta upp när nån annan hela tiden avbryter. Jag lärde mig också att jag inte bör prata politik med mannen. Jag som alltid trott att det är jag som har kort stubin och svårt att vara lugn och sansad. Han är värre. Mycket värre. Vi kom in på ett par ämnen som varit uppe på min agenda de senaste veckorna och mannen blev näst intill aggressiv! Det var visserligen riktigt komiskt, men jag blev förvånad. Han har annars varit mer neutral och på ett sätt mer diplomatisk än vad jag är. Men inte längre. Vi konstaterade båda två att han ska överlåta politiken till mig.

Nu ska jag ut i trädgården och vårstäda. Först ska jag bara...
 

fredag 3 april 2009

Trögt

Riktigt trögt. Det är verkligen trögt att ta tag i städningen idag...Att jag var laddad för det var nog ändå en illusion. Istället har jag sovit på spikmattan i solen i 45 minuter. Vet ni hur skönt det va??? Underbart!

Ska bara...

Ska bara visa er vilka fina presenter jag fick när jag slutade. Armbandet är från mina kollegor (som för övrigt har börjat blogga) och är inhandlat på Råsunda Rum. Jag blev verkligen glad över det eftersom jag har under de senaste jularna och födelsedagarna önskat mig nya smycken och då tänkt mest på armband. Hittills har jag fått örhängen och halsband, men inget armband. Nu är det inte så att jag klagar för de smycken jag har fått har varit toppenfina, men nu får jag alltså ett armband utan att jag har sagt nåt om det! Att det dessutom är precis i min smak gör ju inte saken sämre.

Blommorna är från chefen...också väldigt fina faktiskt.

Fredag - städdag

Idag ska putsas och fejas och datorn ska få stå här och tråna efter mig efter att jag skrivit det här inlägget. Ibland vaknar jag med en stark lust att städa. Märkligt, eller hur? Men det är ju så skönt att få göra det i lugn och ro och ha det städat och rent när hela familjen är ledig under helgen. Idag är just en sådan dag och jag är laddad. Jag ska bara...

 Ikväll ska dottern ha klassfest. Minns ni vilken underbart pirrig känsla man hade i magen när man skulle på klassfest i 9-årsålder? Jag minns och jag tyckte mycket om det och jag tyckte också mycket om att kramas och pussas redan då ;-) Faktiskt redan i lekis. Min mamma brukar berätta att lekisfröknarna sagt att jag var väldigt kramig och kramade alla pojkarna hela tiden, varpå jag svarade att jag kunde ju inte rå för att alla pojkar kröp in mellan mina armar när jag höll ut dem...Nä just det! Oskyldig som vanligt.

torsdag 2 april 2009

Dag 2


Min andra arbetslösa dag har passerat som en väldigt social och trevlig dag. Började med att besöka frisören (som jag inte hann med igår) och där är det alltid lika trevligt. Jag går hos en tjej som klippt mig i 20 år - minst. Det är så märkligt, för både hon och jag är ju 30+ och hon måste alltså börjat som frisör när hon var väldigt, väldigt ung. Ibland klipper en annan tjej mig på samma salong, båda är mina favoriter och jag tar den som har tid. Hon är mamma till en kille som gick i min klass i mellanstadiet, men nu är plötsligt hon och jag jämngamla. Hur går detta till? Det är så märkligt det här med ålder. Senare idag besökte jag min gamla lågstadieskola, eller egentligen är den helt nybyggd och inte alls min gamla, bara namnet och platsen är samma. Men hursomhelst, när vi står och tittar på bilder på personalen visar det sig att min första fröken arbetar kvar! Är inte det helt galet! Hon var ju jättegammal när jag hade henne för ja, ett ganska stort antal år sedan! Antagligen var hon inte alls gammal när jag hade henne och är nu kanske pensionsnära. Men, tänker jag i nästa steg - hur i hela friden kan man vara på samma arbetsplats så länge??? Hoppas, hoppas hon har fått se nåt annat också!

Efter frisören var jag hos optikern igen. Min favoritoptiker har slutat och jag fick träffa en ny. Optikern och frisören ligger vägg i vägg och när jag berättade för frisörerna (pratar alltid med båda under klippningen, undrar ibland vad de andra stackars kunderna tycker...) om optikern, kände de väldigt väl till honom tack vare hans rumpa! De hade ofta sett honom gå förbi och då fokuserat mest på hans rumpa...jag måste säga att jag inte hade tänkt så mycket på just den kroppsdelen, men hela han var trevlig att titta på. Min mamma gick också hos honom och tyckte mycket om att titta djupt in i hans ögon under synundersökningen...rumpan missade nog hon också. Hursomhelst lovade jag frisörerna att kolla in den nya rumpan, eller optikern, menar jag och komma och rapportera. Det här gjorde ju att jag satt och analyserade hur denne stackars nye optiker såg ut och om han kanske hade en snygg rumpa, vilket kan vara svårt att kolla när man sitter med huvudet i ett städ och tittar på yttepyttesmå bokstäver som han gör allt för att gömma bakom suddiga glasbitar. Undrar hur mina linser kommer bli denna gång? Efter besöket stack jag in huvudet hos frisörerna och ropade att den nya rumpan var godkänd! Ett gapflabb följde och jag undrar vad de stackars kunderna tänkte :-)



onsdag 1 april 2009

Vår på riktigt eller aprilskämt?

Vad tror ni? Jag tror att det är på riktigt. Jag kan berätta för er som sitter inne på era kontor och arbetsrum att det är alldeles underbart ute. Solen skiner, det är 11 grader varmt i skuggan och vindstilla. Om det inte var så mycket att göra när man är arbetslös skulle jag sätta mig i solen och läsa, men jag hinner inte idag. Det blir imorgon :-)

Jag har varit iväg hela förmiddagen och fixat. När jag är i affären får jag ett sms från sonen som undrar när jag kommer hem. Det var säkert en timme kvar tills han skulle sluta skolan och jag fick en känsla av att något hade hänt, så jag ringde upp honom. Nej, det var ingen fara, men de hade fått sluta tidigare och han och hans två kompisar stod utanför oss och han hade ingen nyckel. Det här är ju inte nåt särskilt märkvärdigt och ni undrar säkert varför jag berättar det. Jo, jag fascineras över tonårshjärnan och idag tog det nog priset! Han börjar nämligen skälla på mig för att jag igår sagt åt honom att byta jacka i vårvärmen. Ehhh, jaha? Ja, och nyckeln låg ju i vinterjackan...doooh! Det här med att tänka själv kommer nog väldigt mycket senare i livet för hans del.

Busy day

Arbetsförmedling, optiker, frisör, sopsortering, mataffär, innebandyträning, trädgård, tvätt...here I come!

Första dagen på resten av mitt liv

Den meningen har jag hört många gånger och jag tycker inte om den. Lite töntig och sådär låtsasintelligent. Men idag får den plötsligt en helt ny innebörd. Det är min första arbetslösa dag och jag har ingen aning om vad jag kommer att göra resten av mitt liv. Sist jag sökte jobb kändes det annorlunda och jag hade en ganska bestämd idé om vad jag ville göra. Nu blev det på nåt sätt mer plötsligt och inte helt genomtänkt. Jag har i och för sig en tydlig bild om vad jag skulle vilja göra och det är det jag ska börja ta tag i nu. Men först ska jag ta min spikmatta, en kopp kaffe och en bok och ha en sådan start på dagen som jag längtat efter de senaste sex månaderna.

tisdag 31 mars 2009

Välkommen glada vår!

4 plusgrader, solen strålar, skatteåterbäringen var stor och det är min sista dag på jobbet :-)

måndag 30 mars 2009

The end is near

Måndag och endast två dagar kvar på jobbet. Sommartiden gör att huvudet är mosigare än vanliga måndagar och det var extremt skönt under täcket idag. Men solen skiner, snön har smält fort och det är verkligen vår i luften. Att jag dessutom bara har två dagar kvar gör ju inte saken direkt sämre. Men vad ska jag göra sen? Just nu känns det toppen att inte ha något nytt heltidsuppdrag eftersom jag har flera andra projekt som tar en hel del tid. Tyvärr är det dock inget som drar in pengar och pengar är ju nåt som jag behöver - mycket. Än så länge är jag dock inte nervös eller orolig, ett tag kan vi klara oss. Vi har ju tak över huvudet, varann och en liten, liten undernärd spargris.

Idag började jag dagen med ett samtal med min chef. Det var han som bett om ett avslutningssamtal och jag hade laddat för att ge feedback, både positiv och negativ, och funderade hur det skulle tas emot och hur han skulle uppfatta mig. Skulle han tycka att jag är en bitter person som han är glad över att bli av med och som skyller på honom och företaget istället för att inse sina brister? Jag var lugn och välförberedd och meddelade sakligt vad jag kände och dagligen funderat över den sista månaden. Han tog det mycket bra, även när jag sa att jag inte tycker att han är en bra ledare och att han gett mig en usel introduktion i arbetet och företaget. Han frågade t.o.m. mig hur han kunde ha gjort annorlunda och vad jag ville tipsa honom om. Jag berättade hur jag uppfattade företaget och gav ganska rejäl kritik. Han sammanfattar genom att säga att min uppfattning är helt korrekt och att han är glad över att se att jag är den person som han trott hela tiden och som han hoppats på när han anställde mig! Tänk att han alltid kan vända allt till sin fördel...Nåja, jag bjuder på det och tycker ändå att han tog min kritik mycket bra och det var riktigt skönt att prata klart om det. Har känt mig som en bitterkärring och varit väldigt sammanbiten när vi träffats de senaste dagarna. Nu avslutade vi vår bekantskap genom att sitta och prata privatliv, barn och arbetsmiljö istället för att jag kastade datorn i huvudet på honom som jag har haft lust med de senaste veckorna.

söndag 29 mars 2009

Glad familj träder fram



Här är vi! 
Jag har funderat över mitt bloggupplägg och känner att det är dags att träda fram. Här har ni mig och min glada familj. Bilden är från igår kväll när vi var hos våra goda vänner och blev bjudna på en god middag och massor av gott vin. Det finns verkligen olika typer av vänner. De här vännerna är den bästa sorten. Vi träffas regelbundet genom barnen och deras aktiviteter och har gemensamma middagar med jämna mellanrum. Men det blir aldrig några måsten. Vi måste inte ses varje midsommar, måste inte umgås varannan månad, måste inte ringa på fördelsedagarna, utan vi ses helt enkelt när vi har lust. Om nån av oss behöver hjälp, stöd eller uppmuntran är det också alltid helt självklart att vi finns för varandra. Det är helt enkelt den bästa sortens vänner.

Alkolås

I fredags lärde jag mig att det tredje vanligaste brottet som man är intagen för på våra svenska anstalter är trafikbrott och rattfylleri. What! Börjar hålla med Magnus Uggla om att alla borde ha alkolås och jag måste fundera över att revidera min åsikt om att man måste låta människor ta ett eget ansvar över sina liv. Det verkar finnas en alltför stor mängd som inte tänker på andras.

Mer politik

Tre av fyra möjliga kvällar ägnades åt politik och sedan även lördagsförmiddagen. Jag var lite orolig när jag tackat ja till att vara med på föreningens torgkampanj igår förmiddag. Orolig för att min man skulle börja hota med skilsmässa och tycka att jag ägnar för mycket tid åt politiken och försummar honom, familjen och strumprullarna. Men nej, inget sånt alls så jag åkte till Sigtuna med gott samvete, för lite varma kläder, men ett gott humör. Humöret förstärktes ytterligare när vi mötte dessa glada och positiva människor som var intresserade av vad vi ville säga och glatt tog emot vår information om bl.a den kommande EU-valet. De flesta vi pratade med kände till att det var val snart och lovade rösta och jag hoppas att alla ni också kommer att göra det! 

När vi packat ihop och jag skulle gå till Systembolaget passerade jag Lions som uppmanade folk att gissa på när den utlagda stenen ramlar igenom isen på Sigtunafjärden. Det är en gammal tradition som är ett säkert vårtecken och följs med spänning i den lilla staden. Lions-gubbarna ropade till mig att komma och gissa varpå jag sa att jag gör det på vägen tillbaka. Jag sa så för att smita lite fint, men på tillbakavägen insåg jag att om jag nu ska bli politiker på riktigt måste jag ju göra det jag säger att jag ska, annars kommer ju ingen att lita på mig. Alltså betalade jag och gissade på fyra olika tidpunkter. Inte särskilt vetenskapliga gissningar, men tänk vad kul om jag skulle vinna!

fredag 27 mars 2009

Tvätt, tvätt, tvätt och lite mer tvätt

Eftersom jag har haft så eländigt ont i knäna och vi har för många trappor till tvättstugan (låter som om vi bor i ett slott, men det är bara ett väldigt kringelikrokigt hus med många halvplan) har jag inte orkat tvätta på väldigt länge. Jag kom hem i tid idag och har precis gjort ett anfall mot tvätthögarna. Jag överdriver inte om jag säger att jag hade tvätt till knäna utspridd på en yta om ca 2kvm...förra gången jag tvättade meddelade jag min familj att om man lämnar sina strumpor ihoprullade i tvättkorgen kommer de också att tvättas ihoprullat. Det blir många strumpbollar denna gång...

Lördag hela veckan

Fredag och sedan bara två arbetsdagar kvar tills har jag lördag hela veckan.
Idag ska jag på ett möte om ev. framtid igen. Jag vill inte kalla det intervju för det är mer ett informationsmöte, men jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag anmälde mig till det härom veckan och känner mig helt ointresserad just nu...Hursomhelst, jag är anmäld och går dit ändå. Men samtidigt går hjärnan på högvarv för mina andra projekt som jag snart ska få ägna mig åt på heltid. Åh, va skönt och roligt det ska bli! På onsdag ska jag njuta i fulla drag och tar nog tag i mitt liv först på torsdag, eller kanske fredag, eller varför inte måndagen veckan efter?